vardag har aldrig känts så bra

vi ligger i sägen och vilar efter frukost, som vi alltid brukar göra. han somnar till men jag kan inte, för mycket pluggångest.
helt plötsligt drar han mig intill sig närmare och säger "jag saknade dig". under den lilla stunden.

kvällen innan sitter jag med hemtentan jag kämpar med och han hjälper verkligen, verkligen mig - på alla sätt. han kommer ner från en stund i köket och säger "blunda och gapa" - han har gjort min favvomacka för att peppa mig.

vad har jag gjort för att förtjäna världens bästa man?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0