Gud vilken jäkla vardags-ångest jag har just nu - sömnen blir lidande av detta. Jag pluggar inte och har inte gjort på över två veckor, jag jobbar allt för sällan. Vet inte varför, saknar endå dem rutinerna, men i och med B-uppsatsen är det ju bara självplugg som gäller.

SUCK - har verkligen vant mig med att varje kväll träffa människor eller vara med älsklingen - sover så sjukt jävla dåligt utan honom, och fattar inte varför. Borde ju kunna sova som en självständig, vanlig jävla person. 

BLIR SÅ SUR PÅ ALLT