Min älskling som jag inte riktigt kan förklara mina ord för. Han som stöttar mig vad jag än gör, som alltid påminner mig om hur bra jag är, när jag själv glömmer. Som messar mig för att jag ska veta att han tänker på mig, som brusar upp så lätt men som jag kan få ner på jorden direkt. Han som är mjuk precis överallt på hela kroppen. Han som älskar att bli kliad i håret, och kliad på ryggen. Han som ger mig fotmassagen med ett leende på läpparna, för att han tycker om att se mig vara glad. Som får mig att le när jag knappt vill leva. I princip. Kan inte hitta ord för hur glad jag är att vi träffades förra sommaren, hur glad jag är för att ett förhållande växte fram genom våra försiktiga ord till varandra. För att han och jag mot världen, det är det bästa. Han gillar allt jag gillar, vi uppskattar samma saker här i livet. Hans händer på min kropp får mig alltid att pirra av lycka, när bara vi två ligger framför en tvserie, sitter vid frukostbordet, alla dessa vardagssaker blir vackra med honom - vi gör det vackert tillsammans, vi 2.