Vardag är så mysigt. De sista månaderna någonsin i gymnasiet, innan allt förändras. Nu är det fortfarande som vanligt, han ringer mig och bestämmer att jag ska komma över för fotbollstittande imorgon, bara för att han vill dela sina intressen med mig, han vill att jag ska bry mig, tills han kommer på att han inte har kanalen. Fast jag har sagt allt till honom finns det alltid lite mer att säga. Jag ligger i min säng, kollar min kalender lite och försöker komma på var jag hamnar härnäst. Tar en klunk vatten, är ena sekunden orolig för framtiden, ena sekunden tänker jag på studenten med glädje och kunde inte bry mig mindre om vad som händer därefter. Det är en knasig tid det här. Man bara flyter med helt enkelt.