Jag är tillbaka från två nätter av midsommar på landet. Har verkligen andats och levt midsommar, som det ska vara alltså. Möts av en konstig känsla av att jag inte riktigt märker vad som händer runt omkring mig, folk fortsätter sina liv i olika riktningar och jag i en annan. Förstår ni? Alla jag någonsin kännt är liksom så splittrade, fast ändå så sammanhängande. Nu ska jag sluta babbla och återgå till att vara ytlig, det är mycket skönare. Man behöver inte älta och vara nostalgisk, det är bättre att leva i nuet. Just nu är mitt nu en nybäddad, stor säng, operamusik i bakgrunden och en svart katt som springer runt mina ben. Bäst att fokusera på det.

Den här veckan ska jag försöka att göra somringa, roliga saker. Sånt man gjorde på sommrarna förr om åren, som att sitta på filtar i parker och kanske till och med lyssna på Håkan Hellström. Vissa saker blir aldrig gamla, och det spelar ingen roll att jag inte gör dem med exakt samma människor som förut, för vet ni? Det är sommarlov, jag har världens finaste vänner runt omkring mig och jag känner mig fri.