Drog hem till cassandra där det typ känns lite som jag bor för tillfället, är där minst en gång i veckan, alltid lika trevligt. Sen socialiserade vi oss ett tag på en handduk i rålis för att sen gå hem genom sommarkvällen och nu känner jag mig smått rastlös här framför datan. Längtar tills lördag då jag får bada på sandön och senare träffa finaste klasskompisarna. Sen ska jag försöka spendera hela veckan med Elliot innan han åker bort. Alltid lika hemskt när ens andra halva åker bort, men som alla säger, man överlever. Det gör man. Det blir bara lite svårare och lite tommare, men så är livet ibland. Lite tomt och svårt. Det är bara att acceptera och försöka gå igenom det med ett leende. Känner mig plötsligt väldigt sentimental, men inte på ett dåligt sätt, snarare tvärtom.