Jag brottas fortfarande med mina tankar och ibland har jag bara lust att ge mig själv en smäll på käften. Säga att du kommer ångra det här Linn, ser du inte vad du håller på att göra. Du håller på att förstöra allt. Men på något konstig sätt kommer jag ändå på anledningar till varför jag gör rätt, varför det måste bli såhär. Och nästa sekund är dom tankarna som bortblåsta igen, då är jag bara en idiot rakt igenom. Jag skulle vilja att någon sa till mig, så här ska du göra, och nu gör du det. Men jag antar att livet inte alltid kan vara en dans på rosor med romantiska komedier i sängen, ibland måste man sitta själv i sitt rum och tänka ut vad man vill med livet. Och det är just det jag försökt göra de senaste veckorna.