that woman was my sweetest friend.

Lyssnar på Hoffmaestros nya skiva och tvingar mig själv att inte flippa ur. Den är ganska nära perfektion känner jag. Är ganska tagga på helgen märker jag, som varje helg då. Man tänker alltid, nu har jag kämpat och slitit i fem dagar och snart ska jag göra det i fem dagar till, varför inte bara leva lite dom här två kvällarna. Och det är så rätt.

Nu ska jag ha en alldeles vanlig tråkig torsdagskväll, läsa sofis mode, äta kyckling och kolla på halv åtta hos mig. Galen tjej. Puss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0