Tåranra bara kom, det var så rörande, sån inlevelse.
"Hans hand glider in under min höft. Jag möter honom med min, våra fingrar omslingrar varandra. Jag vet inte säkert vems hand som hör till vem. Jag är Tessa. Jag är Adam. Det är oerhört vackert att inte känna sina egna gränser. Känslan av oss under våra fingrar. Smaken av oss på våra tungor."
Men kan bara säga en grej, läs boken. Och läs sidorna 195-197 lite extra noga.
0