Vinterdepression eller vad det nu kallas, är fan inge roligt. Man tappar lusten för allting, det känns som man är i nått slags grått, kallt skal.
Kom hem idag, utmattad efter en allt för lång helvetesdag (8.00 till 16.30), la mig på sängen utan att klä av mig, ringde älsklingen och nästan grät av trötthet. På riktigt alltså. Allting kändes bara helt åt helvete. Ren utmattning liksom. Orkade inte ens sätta mig vid datan eller nånting.
Sen fick jag lite nudlar i magen och en kopp kaffe, och då kändes allt såklart en aning bättre.
Är så himla sugen på chai-latte. Känns skönt att veta att vad jag än gör här i livet kommer det inte bli lika underbart som chai-latte.

Och nu börjar min fot somna, herregud, det här blir ju bara värre och värre. Borde resa på arslet och gå och äta eller nått, har inget bättre för mig. Sen planerar jag att inte röra mig mer den här kvällen, det blir alldeles för mycket för mig. Höhö. Vilken jävla whiner jag är.