och visst kändes det som om vi var centrum av hela vintergatan?

Vi grillade på hans bakgård, så där enkelt och perfekt som det alltid blir. Nu ägnar jag kvällen åt att titta på romantiska filmer, och jag vill inte in i en enda av dem, min verklighet är minst lika bra.

Gårdagskvällen var föressten underbar. Den började i Hägersten med "jag har aldrig" i en ring på golvet, god bål och att svettas till hög musik. Sen började folk röra sig men jag kände inte riktigt för att åka hem så jag satte mig på x antal färdmedel för att kunna springa in i hans armar på Brommaplan. På den festen blev det långa kramar med killkompisar jag inte träffat på allt för länge och mysprat på altanen. Sommar alltså.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0