"och så tänkte jag att om det är fysiskt möjligt att dö utav sorg, så borde man ju också kunna dö utav lycka"

Jag gör så lite nu för tiden. Lyssnar på Cimon Lundbergs sommarprat, går promenader längs vattnet i luften som är alldeles för kall, läser The Carrie Diaries och ser film efter film. Jag sover till 12 och gör allt för att vila upp mig inför mina tre veckors jobb som väntar. Jag smsar min pojke som sitter på en balkong vid medelhavet och önskar mer än allt att jag satt bredvid honom. Mer än allt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0