didn't we almost had it all?

Nu ser jag det så tydligt. helt plötsligt Hur mycket jag tycker om honom. Jag sitter här en helt vanlig kväll och ska välja en film att se, men nästan ingen film av betydelse för mig kan jag sätta på utan honom. Jag tänker för varje trailer jag tittar på att nej, den måste jag se med honom, det kommer vara så mycket mysigare. Jag vill se hans min när mobbarna är dumma mot den lilla pojken, jag vill känna hans armar sluta sig hårdare runt om mig när kärleksparet tillslut får varandra, jag vill se tåren i hans ögonvrå när pappan dör i slutet. Jag vill höra hans skratt mitt i gråten och höra honom säga hur mycket han tycker om mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0